Page 34 - recent works

något att sälja. De slog in varorna i det. Oljefärg kunde man ibland handla i
andra städer. När ryktet gick om att det fanns gul färg i en stad delade fyra-
fem elever på en bil och for dit. ”På Konstakademien rev de sina egna färger,
som bara eleverna fick köpa, det var fantastiskt bra kvalitet på de färgerna.”
Första gången hon klev in på skolan, gick i trappan upp till sin målarsal, lade
hon märke till att allt hade en brunsvart patina över sig, och hon undrade vad
det var. Svaret var: koldamm efter att de tecknat med kol i årtionden. Det var
måleri på förmiddagen och teckning efter modell varje eftermiddag.
Hon hade anlänt med Cézanne som förebild, men efter flera veckor
sa hennes professor, på engelska:”You are not Cézanne.” Hon fick många
infallsvinklar om vad som kunde utgöra ett konstnärskap.
Modellerna var pensionerade kvinnliga och manliga prostituerade som
var glada över att få en inkomst. En annan värld, allt var annorlunda och
oväntat.
Det var en stor kontrast till arbetet att gå till Hotel Europejski och äta de
gudomliga stekta äggen eller dricka päronlikör på Kawiarnia Telimena.
Sitta på kafé Telimena, dricka kaffe om det fanns, och skriva blev en av
hennes favoritsysselsättningar.
Hon visar sin dagbok, och i en anteckning från november 1986 kan
man läsa: ”Jag förstår bättre polsk konst, jag förstår det språk de använder,
att det är starkt och som uthugget ur sten, en styrka med genomarbetat
hantverk.” Och understruket: ”Att arbeta är viktigt.” På planet hem hade Ann
Frössén med sig 110 teckningar och målningar. I februari 1987 noterade hon
i dagboken: ”Warszawa var omtumlande, men jag har aldrig känt mig så
lycklig.”

”Hit går jag varje dag, det är som en fristad för mig”, säger hon.
I den luftiga ateljén på Luntmakargatan i Stockholm, är det första jag lägger
märke till en diskret liten skylt: ”Frössén är på fri fot.” Men det som mest
faller i ögonen är de väldiga målningarna med forsande vatten. Den största
av dem skapar vågor som gör mig lätt vimmelkantig; plötsligt är jag tillbaka
till en av barndomens gungande båtfärder över Östersjön.
Inte så långsökt med tanke på vad Ann Frössén bland annat har ägnat sig

MICHAEL WINIARSKI

34